Johanträning med Luca

I söndags var det då äntligen dags för den efterlängtade Johanträningen! Johan var sig lik och jag var som vanligt 100% nöjd när vi traskade ut från ridhuset. Såklart lite synd att inte sitta på en gul häst, men man tager vad man haver ;)

Vi fick under passet jobba med många skänkelvikningar i både trav och galopp. Luca tyckte att jag var superjobbig i galoppen men kämpade faktiskt på riktigt bra! Vi fick till några språng med luftig och lätt känsla, det är ju dit vi vill i slutändan. Fattningarna satt också riktigt bra när jag tänkte skänkelvikning in i fattningen.

Nu ska vi jobba vidare med styrka och kondis så kommer det mesta på köpet sen! Nästa Johanträning 30 april, längtar redan!

Min fina avskittnings-liga:

Ett kärt återssende

På söndag ska jag Ä N T L I G E N få träna för Johan igen! Sist jag tränade för honom var när jag lånade Nachtmann, alltså 2,5 år sedan (oj va tiden går). Den här gången ska jag sitta på Luca, vi får väl se hur det går! Ni kan läsa mer om senaste Johanträningen här>

Luca har på sistone fått lite bättre kondis, trots att dressyrpassen mestadels bestått av ridning i sommarhage på varierande underlag. Jag har även ridit ut mycket för att försöka få lite hyfs på honom utanför dressyrbanan. Idag gick det klart bäst av alla rida-ut gånger, och då tog jag ändå en ny väg. Han testade dock en hel del och stannade måååånga gånger innan jag fick honom att gå på framåt. Hans specialare är tvärnit, backa och tvärvända. Man är glad om man inte har ett djupt dike bakom sig då kan jag säga… Några gånger har han också stått på bakbenen när han inte fått som han velat men det har inte hänt på några veckor nu som tur är. Liten skitponny är han, men vi är i alla fall på väg åt rätt håll! :)

17360729_10155067001518349_348802811_n

Jag och Nachtmann på Johanträning:

Hästlös

Nu har hästarna flyttat och bor numera i Uddevalla på västkusten. Linda lämnar dagliga rapporter och allt verkar flyta på riktigt bra! Izza har fått en ny kompis i form av Questella, som ska föla vilken dag som helst nu. Tanken är att de ska blir en liten miniflock när Izzas bebis har tittat ut i maj.

Luwina har fått tre nya kompisar; fölen Maylona (Luna), Rociana (Rosi) och halvblodet Miranda (extramorsan). Allt går bra även där och Luwina är hur nöjd som helst över sitt nya liv på dagis Liori – skönt!

Att vara hästlös är lite konstigt, men också skönt på något vis. Att ha båda hästarna installade i annat stall långt från hemmet när man har en liten dotter hemma är inte lätt, så nu flyter vardagen på mycket bättre. Jag vet även att hästarna har det 100% bra hos Linda, så det gör ju situationen mycket lättare såklart! Igår började jag städa bland mina hästsaker som jag mosat in i garaget hemma, kan säga att det är en hel del att ta reda på efter 11 år i inackorderingsstall. Planen framåt är väl att jag förhoppningsvis ska få tag på en egen gård dit hästarna kan flytta i framtiden, så om ni har en gård till övers i Torsby-Lysvikstrakterna så är det bara att höra av sig ;)

Luizza och Questella:17352769_10155063903828349_12998901_n

Tre små fölfisar på väg ut till hagen:

17342413_10155063906068349_560722858_o17311424_10155063906088349_1290024404_o

Ny ridkompis, växande mage och trasiga fötter

En liten uppdatering om läget i mitt hästliv kanske vore på sin plats. Jag har precis börjat rida igen, härligt! Efter en vinter med ridvila var det roligt att komma upp på hästryggen igen. Vårens träningskompis kommer bli Luca som ni har sett tidigare här i bloggen. Vi har en hel del jobb framför oss men jag hoppas på att få lite snurr på honom efter lite träning. Han var ju riktigt fin att rida sist jag red han så jag tror detta blir bra. Han behöver dock bli av med några kilo päls innan vi kan dra igång med träningarna på riktigt, känns inte schysst om han ska behöva slita i dunjacka ;)

Med Izza och nu åtta månader gamla Ina är det bra. Luwina bor nu i egen box på eftermiddagarna och från och med i helgen ska hon även sova själv. Izzas mage växer så det knakar och hon verkar tycka att det är skönt att få lite egentid i boxen. Mamma Izza ♥

Luwinas fötter har krånglat lite i vinter. Det började med att hon slet framtån väldigt hårt när hagen frös på i december. Hennes hovvinkel blev då helkonstigt och vi har efter det jobbat hårt med att få tillbaka en korrekt belastning på hoven. Efter tre hovslagarbesök verkar det dock som det äntligen är på väg åt rätt håll! Blev lite orolig där ett tag… Det positiva med många hovslagarbesök är att Luwina nu är väldigt snäll att verka. Det finns inget ont som inte har något gott med sig! :)

I veckan har jag även miljötränat Luwina med ett schabrak. Dag ett var hon livrädd för det hästätande schabraket men när hon funderat på saken ett tag gick det sen alldeles utmärkt att dra schabraket på både huvudet, halsen och ryggen. Det är det som är så bra med min Luwina, ger man henne lite tid så tar hon det mesta riktigt bra. Ser lovande ut inför framtiden! Snart är det dags för henne att få lite semester hemma hos Linda i Uddevalla. I slutet av februari kommer hon skolas in i Lindas lilla fölflock och jag tror hon kommer bli överlycklig över sina nya lekkompisar – mamma Izza är nämligen inte så rolig som lekkompis längre ;)

  

 

Izza med luggen

Satt och letade i mitt bildarkiv här om dagen och ramlade på den här bilden. Vilket underbart minne att ha! Izza var så ung och sportig här, vi hade hela livet framför oss. Nu snart fem år senare står jag här med en triangelmärkt häst som dessutom har ett underbart stoföl vid sin sida, livet kan vända snabbt! Notera även Izzas snygga lugg på bilden, jag hade någon konstig idé om att Izza skulle ha rak lugg vid den tiden ;)

Foto: Caroliné Dahlenimg_6079

Mina små vinterhästar

Vi har äntligen fått lite snö här i Värmland! Den har dessutom legat kvar i ca en vecka vilket är helt underbart, det blir så mycket ljusare och finare ute! Haflingers gör sig så mycket bättre i ett härligt vinterlandskap än i lera och regn. Jag drog med mig kameran till stallet här om dan och fångade både lilla och stora gula på bild. Izza såg för dagen lite hängig ut, men det är fullt godkänt med ett 6-månader gammalt busfrö att passa samtidigt som hon bakar en ny fölfis i magen. Tur att Luwina har Cosima att busa med, hennes 170 cm höga halvblods-låtsasmorsa!

img_0393-red2img_0441-red

Triangelmärkning 

Nu är alla veterinärbesök för Izza förhoppningsvis över för gott. Igår fick hon en triangel på rumpan och är nu officiellt förtidspensionerad på riktigt. Det känns faktiskt riktigt skönt att det äntligen är färdigt. Det enda som är kvar är egentligen att pengarna från försäkringsbolaget ska sättas in på mitt konto. Intyget postades idag så det borde väl komma innan jul hoppas jag. När det är gjort ska jag försäkra om Izza i en Avelsförsäkring.

Även fast det såklart är vemodigt att triangelmärka den häst som jag tänkte rida EM på så är magkänslan ändå god. Izza har visat sig vara en alldeles utmärkt mamma som är lugn och trygg i alla situationer. Luwina har blivit ordentligt omhändertagen och verkar bli en trygg individ med fötterna på jorden. Nu håller jag alla tummar för att Izza ska få bli mamma till många fina föl i framtiden och förhoppningsvis så får vi se ytterligare en Izza-avkomma hemma hos Linda i slutet på maj 2017. 

   
   

Min första resa till Ebbs

Vet ni vart jag har varit? Jag har varit i Haflingerns mecka Ebbs! Tisdag 20 september styrde jag bilen mot Uddevalla och Stall Liori. Väl på plats fick jag såklart rida lite och jag fick sitta på både Corinn och Lindas fantastiska Fortuna. Corinn var under igångsättning efter lite sommarlov så hon var lite ur form, men trevlig ändå. Fortuna var helt underbar att sitta på! En enorm power i litet kompakt format, helt i min smak! Damen har dock ett väldigt speciellt humör, men det var snarare något som gjorde att jag gillade henne ännu mer ;)

När klockan var strax efter midnatt rullade Yngve in på gården. Jag, Linda och Yngve packade då in oss i bilen och började den låååånga resan mot Ebbs. I Göteborg plockade vi även upp Lindas pojkvän Sebbe. Tiden går overkligt långsamt när man kör bil. Som tur var så körde Sebbe och Yngve hela natten så jag och Linda kunde vila i baksätet.

När vi äntligen rullade in i Tyskland styrde vi bilen mot Pony Park Padenstedt. Väl på plats möttes vi upp av Wolfgang och Ute som sedan visade oss runt på hela anläggningen. Lämpligt nog så skulle alla hingstar löshoppas så vi fick bland annat se Starkwind live! Så häftigt! Kan väl säga att han inte gjorde oss besvikna, fölet i Izzas mage kommer troligtvis att bli en snygging om man dömer den efter pappas utseende! I övrigt var det fantastiskt roligt att se alla hingstar och få en privat visning av hela anläggningen. De sa att det fanns 189 haflinger på gården, det är många haflinger det!

Fortsättning följer! Här kommer en bildbomb från Pony Park! :)

Liz Starkwind när han löshoppade:img_1521img_1457 img_1460

Wolfgang och Alphonso:img_1461

Dom hade inte bara haflinger på gården, här hittade vi supersöta minishettisar!img_15561

Nordkap:img_1533 img_1540

img_14561Seewind:img_15281

Skogspromenad

Igår var jag och Linnea ute på en liten uppfostringspromenad med Luwina och mamma Izza. Luwina har ibland varit lite busig vid hantering och står mer än gärna på bakbenen när hon tycker att vi är tråkiga. Jag är av den åsikten att det är lika bra att ta tag i olaterna redan när dom är små så vi gick alltså en kort promenad i skogen för att se om jag kunde få chans att korrigera henne.

Luwina tyckte att det var väldigt roligt att få se lite nya saker och hade öronen spetsade framåt hela turen. Hon var riktigt modig och gick först nästan hela vägen. När hon såg något läskigt stannade hon, nosade och gick sedan vidare – guldstjärna! Vi fick också chansen att träna på lite trafik då det dök upp två bilar och en cross. Bilarna gick bra, då är ju Izza lugn som en filbunke. Men när crossen kom blev Izza lite uppspelt (Izza tycker att alla crossar är monster) och då hakade Ina såklart på. Det hände som tur var inte så mycket mer än att de for omkring lite, så vi kunde lugnt promenera vidare när crossen hade passerat. Efter trafikträningen reste sig faktiskt Luwina en gång och då fick jag vara snabb och korrigera henne, vilket sedan ledde till att hon snällt gick bredvid mig hela vägen hem. Mer promenadträning väntar i höst, det är lika bra att passa på när mamma Izza kan vara med som tryggt sällskap! :)

Luwina ska få pass

Hej och hå! Nu är det länge sen jag skrev igen, blir inte så mycket att uppdatera om på vardagarna. Igår fick Luwina genomgå diverse behandlingar på hemmaplan av bästa veterinären Karin som har hjälp med massor med Izza genom åren. Först av allt fick hon ett chipp insprutat i halsen, inte alls särskilt populärt men hon var ändå snäll. Steg två var att rita av Luwinas tecken och färgbestämma henne. Hon är nu officiellt en ”Fux med ljus man och svans”, som tecken i passat kommer hon få ”strimbläs”. Sista steget var att rycka lite svanshår, inte heller så populärt men även då var hon snäll.

Nu är alltså hela bunten med papper inskickade till SH och jag hoppas på att få passet inom kort. Fast jag vet att det brukar ta ganska lång tid, SH har fortfarande fullt upp med alla svenskregistreringar av utländska hästar. Förhoppningsvis så kommer kompletta ansökningar att glida igenom snabbt :)

Det sista vi gjorde innan Karin åkte hem var att longera Izza för att stämma av om hon fortfarande visade hälta. Det gjorde hon. I vänster varv syntes det ganska tydligt faktiskt, vilket jag konstigt nog blev lite glad för. Jag har nämligen tänkt och funderat läääänge på att triangelmärka henne och behöver därför ett nytt hältintyg. Varför jag triangelmärker är mest för min egen trygghets skull nu när hon ska lånas ut. Jag vill med alla säkerhet veta att hon inte används till det hon inte ska användas till, därför kommer hon få en triangel på rumpan. Jag kommer också vilja byta försäkring på henne och då är det lika bra att få ut så mycket som möjligt av det värdet hon är försäkrad i idag. Tanken är att byta till en ren avelsförsäkring.

img_1375