Luwina på premiering

Dagen efter Starlings uppvisning var det då dags för Luwina att visa upp sig. Kvällen innan hade vi badat de tre ettåringarna så de skulle vara extra fina. Luwina fick åka med sin  ponnykompis Fiddan och gick rakt på släpet utan krångel.

Väl på plats fick vi lite tid i ridhuset innan det blev vår tur på visningsbanan. Luwina skötte sig bra men tyckte det var ganska konstigt att springa själv framför domaren, speciellt på bortvägen. Hemåt, mot sina kompisar, sprang hon dock på bra och lyckades ändå visa sin gång hyfsat. Poängraden blev 9 8 8 8 8 = 41 poäng och Klass 1, samma poängrad som på fölvisningen! :) Skönt att hon inte har växt ifrån sina poäng än, även fast det kan hända mycket på de år som är kvar innan hon är en ”färdig” häst. Det är först vid treårsvisningen det gäller på riktigt, det är den enda gången i livet de kan få diplom.

Luwina har för övrigt blivit väldigt lik sin mor. Den lilla bitchiga busponnyn har bytts ut mot en klok unghäst med Izzas ögon. Jag tror verkligen på henne och jag håller alla tummar för att hon ska få vara frisk och leva ett långt hästliv hos mig!

Starling på premiering

I augusti styrde jag och Linnea bilen mot västkusten för en weekend på Stall Liori. Planen för helgen var visning av sju hästar, två ston med föl på lördag och tre åringar på söndag. Direkt vi kom dit satte vi igång med storrengöring av Izza och hennes hingstföl Starling. Izza var som vanligt världens snällaste och uppskattade verkligen uppmärksamheten ? Starling hade aldrig besökt duschspiltan tidigare men efter lite övertalning gick det bra att bada honom också. Questella och hennes föl Pia fick också välbehövliga bad, sen väntade kvällsmat och nattning för både hästar och oss själva.

På lördagen lastade vi på alla hästar på transporterna och styrde mot Dingle. Väl på plats var det vår tur ganska omgående så det var bara att tåga in på visningsarenan. Starling visade upp sina hopp-och-skutt kvalitéer så Linnéa hade lite kämpigt där ett tag! :) Han lyckades dock visa upp sig ganska bra ändå och belönades med poängraden 8 8 7 8 9 = 40 poäng och klass 1. Han rekommenderades även att sparas som hingst vilket såklart var superkul att höra!

Nu har Izza fått två svenska avkommor med 41 och 40 poäng på fölvisningarna, det lovar gott för hennes fortsatta karriär i avelsboxen! :)

Foto: Matilda Antonsson

Lite nytt

Jag tänkte att det kunde vara dags med en lite uppfräschning här på bloggfronten. Jag håller på att fila på ett nytt utseende men är inte klar än, om ni undrar varför det ser lite konstigt ut. I mån av tid tänkte jag uppdatera er lite om läget i livet. Det mest intressanta ur bloggsynpunkt är nog att hästarna kommer hem i slutet av november, så då har ja något att skriva om igen! :)

Johanträning med Luca

I söndags var det då äntligen dags för den efterlängtade Johanträningen! Johan var sig lik och jag var som vanligt 100% nöjd när vi traskade ut från ridhuset. Såklart lite synd att inte sitta på en gul häst, men man tager vad man haver ;)

Vi fick under passet jobba med många skänkelvikningar i både trav och galopp. Luca tyckte att jag var superjobbig i galoppen men kämpade faktiskt på riktigt bra! Vi fick till några språng med luftig och lätt känsla, det är ju dit vi vill i slutändan. Fattningarna satt också riktigt bra när jag tänkte skänkelvikning in i fattningen.

Nu ska vi jobba vidare med styrka och kondis så kommer det mesta på köpet sen! Nästa Johanträning 30 april, längtar redan!

Min fina avskittnings-liga:

Ett kärt återssende

På söndag ska jag Ä N T L I G E N få träna för Johan igen! Sist jag tränade för honom var när jag lånade Nachtmann, alltså 2,5 år sedan (oj va tiden går). Den här gången ska jag sitta på Luca, vi får väl se hur det går! Ni kan läsa mer om senaste Johanträningen här>

Luca har på sistone fått lite bättre kondis, trots att dressyrpassen mestadels bestått av ridning i sommarhage på varierande underlag. Jag har även ridit ut mycket för att försöka få lite hyfs på honom utanför dressyrbanan. Idag gick det klart bäst av alla rida-ut gånger, och då tog jag ändå en ny väg. Han testade dock en hel del och stannade måååånga gånger innan jag fick honom att gå på framåt. Hans specialare är tvärnit, backa och tvärvända. Man är glad om man inte har ett djupt dike bakom sig då kan jag säga… Några gånger har han också stått på bakbenen när han inte fått som han velat men det har inte hänt på några veckor nu som tur är. Liten skitponny är han, men vi är i alla fall på väg åt rätt håll! :)

17360729_10155067001518349_348802811_n

Jag och Nachtmann på Johanträning:

Hästlös

Nu har hästarna flyttat och bor numera i Uddevalla på västkusten. Linda lämnar dagliga rapporter och allt verkar flyta på riktigt bra! Izza har fått en ny kompis i form av Questella, som ska föla vilken dag som helst nu. Tanken är att de ska blir en liten miniflock när Izzas bebis har tittat ut i maj.

Luwina har fått tre nya kompisar; fölen Maylona (Luna), stuff Rociana (Rosi) och halvblodet Miranda (extramorsan). Allt går bra även där och Luwina är hur nöjd som helst över sitt nya liv på dagis Liori – skönt!

Att vara hästlös är lite konstigt, men också skönt på något vis. Att ha båda hästarna installade i annat stall långt från hemmet när man har en liten dotter hemma är inte lätt, så nu flyter vardagen på mycket bättre. Jag vet även att hästarna har det 100% bra hos Linda, så det gör ju situationen mycket lättare såklart! Igår började jag städa bland mina hästsaker som jag mosat in i garaget hemma, kan säga att det är en hel del att ta reda på efter 11 år i inackorderingsstall. Planen framåt är väl att jag förhoppningsvis ska få tag på en egen gård dit hästarna kan flytta i framtiden, så om ni har en gård till övers i Torsby-Lysvikstrakterna så är det bara att höra av sig ;)

Luizza och Questella:17352769_10155063903828349_12998901_n

Tre små fölfisar på väg ut till hagen:

17342413_10155063906068349_560722858_o17311424_10155063906088349_1290024404_o

Ny ridkompis, växande mage och trasiga fötter

En liten uppdatering om läget i mitt hästliv kanske vore på sin plats. Jag har precis börjat rida igen, härligt! Efter en vinter med ridvila var det roligt att komma upp på hästryggen igen. Vårens träningskompis kommer bli Luca som ni har sett tidigare här i bloggen. Vi har en hel del jobb framför oss men jag hoppas på att få lite snurr på honom efter lite träning. Han var ju riktigt fin att rida sist jag red han så jag tror detta blir bra. Han behöver dock bli av med några kilo päls innan vi kan dra igång med träningarna på riktigt, känns inte schysst om han ska behöva slita i dunjacka ;)

Med Izza och nu åtta månader gamla Ina är det bra. Luwina bor nu i egen box på eftermiddagarna och från och med i helgen ska hon även sova själv. Izzas mage växer så det knakar och hon verkar tycka att det är skönt att få lite egentid i boxen. Mamma Izza ?

Luwinas fötter har krånglat lite i vinter. Det började med att hon slet framtån väldigt hårt när hagen frös på i december. Hennes hovvinkel blev då helkonstigt och vi har efter det jobbat hårt med att få tillbaka en korrekt belastning på hoven. Efter tre hovslagarbesök verkar det dock som det äntligen är på väg åt rätt håll! Blev lite orolig där ett tag… Det positiva med många hovslagarbesök är att Luwina nu är väldigt snäll att verka. Det finns inget ont som inte har något gott med sig! :)

I veckan har jag även miljötränat Luwina med ett schabrak. Dag ett var hon livrädd för det hästätande schabraket men när hon funderat på saken ett tag gick det sen alldeles utmärkt att dra schabraket på både huvudet, halsen och ryggen. Det är det som är så bra med min Luwina, ger man henne lite tid så tar hon det mesta riktigt bra. Ser lovande ut inför framtiden! Snart är det dags för henne att få lite semester hemma hos Linda i Uddevalla. I slutet av februari kommer hon skolas in i Lindas lilla fölflock och jag tror hon kommer bli överlycklig över sina nya lekkompisar – mamma Izza är nämligen inte så rolig som lekkompis längre ;)

  

 

Izza med luggen

Satt och letade i mitt bildarkiv här om dagen och ramlade på den här bilden. Vilket underbart minne att ha! Izza var så ung och sportig här, vi hade hela livet framför oss. Nu snart fem år senare står jag här med en triangelmärkt häst som dessutom har ett underbart stoföl vid sin sida, livet kan vända snabbt! Notera även Izzas snygga lugg på bilden, jag hade någon konstig idé om att Izza skulle ha rak lugg vid den tiden ;)

Foto: Caroliné Dahlenimg_6079

Mina små vinterhästar

Vi har äntligen fått lite snö här i Värmland! Den har dessutom legat kvar i ca en vecka vilket är helt underbart, det blir så mycket ljusare och finare ute! Haflingers gör sig så mycket bättre i ett härligt vinterlandskap än i lera och regn. Jag drog med mig kameran till stallet här om dan och fångade både lilla och stora gula på bild. Izza såg för dagen lite hängig ut, men det är fullt godkänt med ett 6-månader gammalt busfrö att passa samtidigt som hon bakar en ny fölfis i magen. Tur att Luwina har Cosima att busa med, hennes 170 cm höga halvblods-låtsasmorsa!

img_0393-red2img_0441-red

Triangelmärkning 

Nu är alla veterinärbesök för Izza förhoppningsvis över för gott. Igår fick hon en triangel på rumpan och är nu officiellt förtidspensionerad på riktigt. Det känns faktiskt riktigt skönt att det äntligen är färdigt. Det enda som är kvar är egentligen att pengarna från försäkringsbolaget ska sättas in på mitt konto. Intyget postades idag så det borde väl komma innan jul hoppas jag. När det är gjort ska jag försäkra om Izza i en Avelsförsäkring.

Även fast det såklart är vemodigt att triangelmärka den häst som jag tänkte rida EM på så är magkänslan ändå god. Izza har visat sig vara en alldeles utmärkt mamma som är lugn och trygg i alla situationer. Luwina har blivit ordentligt omhändertagen och verkar bli en trygg individ med fötterna på jorden. Nu håller jag alla tummar för att Izza ska få bli mamma till många fina föl i framtiden och förhoppningsvis så får vi se ytterligare en Izza-avkomma hemma hos Linda i slutet på maj 2017.