I lördags fick Izza jobba sitt första dressyrpass sen skadan! Eller dressyrpass och dressyrpass, vi jobbade 10-15 min på stora utebanan vid ridskolan. Hon kändes som väntat lite stel i sidorna och hon välte även väldigt mycket mot vänster skänkel så fokus låg på att få henne rund och låg i båda varven. Galopperade två varv i varje galopp helt kravlös och Izza blev helt slut av det jobbet. Dålig kondis? Dags att börja bygga upp henne igen, vi börjar försiktigt med ett lugnt dressyrpass per vecka. Igår fick hon göra det hon gillar allra bäst, nämligen springa i skogen som sällskapshäst åt en treåring :)
Corinn kommer förresten att åka till en ny ägare snart. Känns såklart väldigt vemodigt då hon har varit som min egen häst i vinter. Har pysselmaraton med henne nu det sista och försöker få henne att känna sig som den prinsessa hon är. Men, jag hoppas och tror att hon kommer få det hur bra som helt hos sin nya ”mamma”!
Har även fått blodad tand på att ha två hästar nu, det har absolut känts mer roligt än jobbigt att ha två. Det som måste lösa sig innan jag kan ha två hästar är dock stallplats, att ha hästarna i två olika stall fungerar inte ekonomiskt och tidsmässigt. Drömmen är ju att i framtiden ha en egen gård med massor av flingor, eller i alla fall minst två :)
Izza har dressyrskydd för första gången sen vilan:
